Öckerövalsen (med text)
Öckerövalsen
Musik: Einar Willock
Text: Fritz-Gustaf Sundelöf
Text med ackord:
C F
På Öckerö ner vid strand och sjö,
där föddes jag en gång,
när havet sjöng sin sång,
bland snäckor och bland tång.
Bland nät och pimplar,
stag och vimplar, växte jag mig stor,
ty sjömanslivet ärvts, är givet,
ifrån far och mor.
Och ner på Öckerö finns,
ju världens käckaste kvinns,
jag har en liten vän,
som är mig trogen än,
där nere i Bohuslän.
Och när vi tar oss en dans,
uppå en brygga nånstans,
då har jag ingen nö’,
då lyser solen rö’,
där hos min mö på Öckerö.
På Öckerö ner vid strand och sjö en gång vi sätter bo och vill jag tro ska spira där och gro. Med not och revar glad jag strävar för min egen vän. Och om bekymmer solen skymmer kommer den igen.
För det på Öckerö finns ju världens käckaste kvinns. Jag har en liten vän som är mig trogen än där nere i Bohuslän. Och när vi tar oss en dans uppå en brygga nånstans då har jag ingen nö’, då lyser solen rö’, där hos min mö på Öckerö.
På Öckerö ner vid strand och sjö, vill jag nu dreja vid. Ty havets melodi göms allt det vackra i. Och glad i hågen över vågen skutan går med sång. Och snart på bryggan nöjd och trygg man står nu en gång.
För det på Öckerö finns ju världens käckaste kvinns. Jag har en liten vän som är mig trogen än där nere i Bohuslän. Och när vi tar oss en dans uppå en brygga nånstans då har jag ingen nö’, då lyser solen rö’, där hos min mö på Öckerö.
På Öckerö ner vid strand och sjö jag har ett paradis och blåser i en bris igenom molnig dis och vill förutan dröjs mot skutan vi ska strax så du min jänta, slipper vänta längre på ditt flaps.
För det på Öckerö finns ju världens käckaste kvinns. Jag har en liten vän som är mig trogen än där nere i Bohuslän. Och när vi tar oss en dans uppå en brygga nånstans då har jag ingen nö’, då lyser solen rö’, där hos min mö på Öckerö.